Vi har en gemensam utmaning
Välfärden står inför en enorm utmaning. I den här presentationen får du få veta mer om utmaningen och vad var och en kan göra för att hantera den. Ställt på sin spets är det frågor som berör alla, verkligen alla invånare i Sverige. I den här presentationen fokuserar vi på de fjorton kommunerna i Fyrbodal.
Presentationen vänder sig till dig som är engagerad i frågor som handlar om hälsa, vård och omsorg i kommunal regi, vare sig du arbetar direkt i det nära mötet med den som behöver insatser, eller är tjänsteperson, ledare eller politiker.
Hur vill du har det när du blir så gammal att du inte klarar dig själv? Om du eller ditt barn blir sjukt eller om livet går i kras på något sätt för dig eller någon nära dig.
Hur vill du att de som arbetar inom vård och omsorg ska tänka om dig? Hur vill du bli bemött och vilken vård och vilken sorts stöd känns angeläget?
Hur vill du och andra medborgare egentligen att vår välfärd ska fungera, när det bränner till och blir viktigt på riktigt....
Du som arbetar inom hälsa-, vård-, eller omsorgssektorn i kommunen - vad tror du att människor skulle svara på dessa frågor?
Så länge vi människor är friska, starka och självständiga är detta i regel inget vi som invånare funderar över. Det ska väl bara funka tänker vi kanske. Vad är problemet? Blir jag skröplig, får ont eller har det svårt så har vi ju ett välfärdssamhälle som ställer upp och ser till så att det blir bra för mig igen! Eller?
Tillbaka till dig som arbetar inom vård-, stöd- och omsorgsverksamheter i kommunen. Känner du att du räcker till? Att din insats, din tid, din förmåga, din kapacitet, är tillräcklig? Eller upplever du möjligen en frustration?
Det här är retoriska frågor som är högst relevanta eftersom svensk hälso- och sjukvård samt socialtjänst står inför enorma utmaningar både ekonomiskt och ur ett kompetensförsörjningsperspektiv.
Anledningen är att behoven av vård och omsorg ökar i samhället. Ökar mycket. Samtidigt som vi har stor brist på personal. Det blir ett glapp. Ett glapp som går ut över dig som arbetar inom vård och omsorg - vi vet att du sliter! I slutänden går det även ut över de människor som vi finns till för.
Vi har ett glapp mellan behov och resurser. Ett glapp som vi just nu gör något åt. Vi behöver förändra hur vi arbetar och det är det som kallas omställningen till Nära vård.
Det heter Nära vård just för att det handlar om att arbeta närmare. Närmare människan och närmare varandra. Den här presentationen handlar om den omställningen. En omställning för att överbrygga glappet.
I kommunerna i Fyrbodal pågår omställningen för fullt. Vid Fyrbodals kommunalförbund finns en utvecklingsledare som stöttar de fjorton kommunerna i sitt omställningsarbete. Utvecklingsledaren skapar momentum i processen och finns tillgänglig för dig som vill veta mer. Fortsätt läs så förklarar vi mer.
Ett virrvarr av problem och möjligheter
Välfärdssektorn i Sverige är traditionellt organiserad med utgångspunkt i akuta problem och symtom. För att utrycka det lite svepande är en människa en samling fysiska, psykiska och sociala funktioner. Varje funktion bemöts och bedöms av specialiserade experter som sätter in riktade åtgärder baserade på aktuellt problem, symtom eller diagnos. Ofta i fasen när en människa är i akut behov av hjälp. Det akuta problemet fixas (förhoppningsvis) och åtgärden bockas av. Klart.
Men att vara människa är ett virrvarr av problem och möjligheter. Oftast är ett medicinskt, psykiskt eller socialt problem intrasslat i ett annat, så när ett problem bockats av genom insats inom hälsa, vård eller omsorgen, så blottas nästa, och nästa medan möjligheter och människans egna styrkor förbises. Det här blir ett ineffektivt, inhumant och mycket dyrt sätt att bedriva vård och omsorg som kräver mycket personal.
Risken för den enskilda människan är en upplevelse av hjälplöshet och att "bli" sina fragmentiserade problem och diagnoser.
Det nuvarande arbetssättet kommer att vara nästintill omöjligt att finansiera och bemanna. Dessutom visar studier att Sverige i jämförelse med många andra länder är rätt dåliga på samordning, tillgänglighet och delaktighet i vården. Och det är faktiskt just samordning, tillgänglighet och delaktighet som är lösningen på problemet. Dessa värden är själva grunden i omställningen till Nära vård.
Att det saknas personal är en underdrift
Som samhälle står vi inför en utmaning. Det saknas människor som kan göra jobbet. Det saknas nu på en gång och spanar vi framåt ser vi att behoven fortsätter att öka. I Sverige ser den demografiska kurvan ut som så att antalet äldre blir fler samtidigt som det föds färre barn. Barnkullarna är för små för arbetsmarknadens kommande behov, vi pratar om fem till tio år. Tittar vi ännu längre fram blir spaningarna betydligt luddigare, men den demografiska trenden är ändå tydlig. Vi blir färre som kan jobba.
Samtidigt innebär en åldrande befolkning större behov av vård och omsorg. Sjukdomar som tidigare var dödliga kan idag botas, men blir relativt ofta istället kroniska tillstånd som kräver vård- och omsorgsinsatser. Och även om vår åldrande befolkning är friskare och lever längre så ökar den psykiska och sociala ohälsan hos delar av befolkningen oroande mycket. Vi är alltså en befolkning som behöver mycket vård och omsorg och trenden är ökande både demografiskt och statistiskt vad gäller folkhälsa. Eftersom det råder så stor brist på människor med rätt kompetens som kan och vill arbeta inom hälsa, vård och omsorg har vi ett problem. Ett problem som kan svida rejält då inte minst vi själva behöver vård, stöd och omsorg.
Nu ställer vi om
Grejen är alltså att vi behöver ställa om till ett annat sätt att arbeta. Ett smartare. Nära vård är en sådan omställning.
En omställning som kräver att vi krokar arm över organisatoriska gränser och mellan människor för utveckling av tanke- och arbetssätt. Vi ska samverka i mellanrummen!
För att möta den här utmaningen behöver alltså verksamheter inom hälsa, vård och omsorg ställa om. En omställning i såväl tanke, kultur, arbetssätt och organisering. Den omställningen sker just nu genom Nära vård.
Personcentrerat arbetssätt
Nära vård handlar om att göra upp med synen på vård som något vi ger till en mer eller mindre hjälplös person och hens närstående. Istället ska vi se och utgå från hela människan och hens situation, inklusive närstående, när vi planerar och utför vård- och stödinsatser. Framförallt ska vi betrakta personen vi möter som en kapabel aktör i sitt eget liv. Det är det som är att arbeta personcentrerat.
Från det specialiserade till det främjande
Ett annat skifte av fokus är från det akuta, specialiserade, till det främjande och förebyggande. Det vi med ett finare ord kallar proaktiva insatser. Att arbeta förebyggande så att människor själva kan uppmuntras att ta ansvar för att leva på ett sätt som främjar hälsan, med stöd då det behövs, är ett synsätt som är lätt att begripa fördelarna med, men svårare att implementera. För det är rätt bökigt att bryta väl invanda och sedan gammalt uppbyggda strukturer. Men faktum är att vi inte har något val om vi vill ha en tillgänglig, fungerande, mänsklig vård och omsorg i Sverige om några år.
Så låt oss ställa om nu!
Personcentrerat arbetssätt är en del av Nära vård som innebär att allt stöd och all vård ska ske så nära personen det handlar om som möjligt. Med utgångspunkt i hela människan och hens situation. Det är personen själv som är utgångspunkten. Det är inte lika självklart som det verkar eftersom vi så länge organiserat olika sorters vård och stöd utifrån problemområden och funktionsbrister. Varje "problem" har fått sin egen organisatoriska nisch.
En del i omställningen är just detta, enkla, men på samma gång revolutionerade, att möta hela människan på lika villkor. Vare sig det handlar om en äldre person med demenssjukdom, en person som utsätts för våld i sin relation, om personen har ont i en fot, eller har ångest. Eller allt på en gång. Det är inte åldrandet, demensen, våldet, foten eller ångesten som ska stå i fokus. Det är personen själv. Och mötet sker mellan jämlikar. Människan, ibland med stöd av sina närstående, är expert på sin egen situation. Den som erbjuder vård, stöd eller omsorg är expert utifrån sin profession. Utgångspunkten är att människan äger sin egen hälsa och sin ohälsa. Hen är inte ett specifikt problem, en åkomma, en funktionsvariation eller en diagnos.
Nära vård är ett nytt sätt att arbeta med hälsa, vård och omsorg. Målet är att ge människor en god, nära och samordnad vård, där den kommunala och regionala primärvården är navet som samspelar med annan hälso- och sjukvård och socialtjänst.
Nära vård är en omställning som görs tillsammans över och mellan organisatoriska och professionella gränser.
Syftet med omställningen är att vården och omsorgen i så stor utsträckning som möjligt ska ges närmare invånarna, i öppna vårdformer och eller i hemmet i stället för på sjukhus.
Nära vård är när olika aktörer gemensamt förändrar vårt arbetssätt, våra samarbetsformer och hittar lösningar som utgår ännu mer ifrån människors behov och förutsättningar.
Den närmsta vården är egenvården, alltså det som personen kan göra själv. Med rätt stöd av vården och omsorgen eller ibland med hjälp av närstående, är det många som fortsatt klarar av att göra mycket själva och som på så sätt blir mindre beroende av andra.
Du som utför en stödjande eller vårdande insats möter människan på hens villkor, i alla hens nyanser och komplexitet. Det innebär ett möte där du i din yrkesroll blir väldigt bra på att lyssna in och förstå hela människan.
Det innebär vidare att personen du har framför dig får stöd att själv, i så hög grad som möjligt, ta ansvar för sin situation och hälsa.
Samverka i mellanrummen
Vi behöver bli väldigt mycket bättre att arbeta över professionella och organisatoriska gränser. Utgångspunkten är det solklara syftet att planera och arbeta tillsammans utifrån människans behov och situation. Det är detta som är att samverka i mellanrummen, som även kallas sömlös omsorg. Med ett sådant arbetssätt minimeras risken att någon "faller mellan stolarna eller hänvisas vidare".
Frågan vi alla som arbetar inom eller intresserar oss för hälsa, vård och omsorg ställer oss är; Vad ska vi göra med de händer vi har? För vi blir inte fler.
Jo, vi ska ställa om till Nära vård även om det är omfattande och komplext. Fyrbodalskommunerna kommer att behöva arbeta med omställningen till en nära vård i många år framöver. Omställningen förväntas öka kvaliteten och effektiviteten i vården och samtidigt förbättra arbetsmiljön och ekonomin.
I Nära vårdomställningen behöver vi ditt intresse och engagemang.
Det är du som tillsammans med dina kollegor har lösningen på hur vi kan arbeta och organisera oss för att uppnå ett personcentrerat arbetssätt - alltså möta hela människan i sin livssituation.
Nära vårdomställningen handlar om en förflyttning till:
- mer hälsofrämjande och förebyggande insatser
- ökad kontinuitet och samordning
- ökad tillit och stark samverkan
- ett personcentrerat arbetssätt
- mer tillgänglig vård och omsorg till exempel genom digitalisering och användning av välfärdsteknik.
Syftet med omställningen är att vård-, stöd-, och omsorgstjänster i så stor utsträckning som möjligt ska ges närmare, i öppna vårdformer eller i hemmet. Navet för hälso- och sjukvård är primärvården.
Alla som arbetar med kommunal vård, stöd och omsorg kan bli ännu bättre på att involvera och göra personen samt de närstående mer delaktiga vid planering, utförande och uppföljning av insatser. Det är en av de viktigaste delarna i det personcentrerade arbetssättet och ett av fundamenten i omställningen till Nära vård.
För dig som är redo att ställa om, så finns det stöd!
Fyrbodals kommunalförbund samarbetar med de andra kommunalförbunden i Västra Götaland och tillsammans har vi tagit fram en film om det personcentrerade arbetssättet och ett bildspel om Nära vård med dialogfrågor.
På vår hemsida har vi samlat information och dokument för dig som vill veta mer och som vill komma igång med processen att ställa om.
Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland har sedan 1 januari 2023 en gemensam strategi för omställningen till en god och nära vård. Färdplan – länsgemensam strategi för god och nära vård – Vårdsamverkan i Västra Götaland (vardsamverkan.se) Det är en övergripande strategi med sex steg för att förändra och utveckla arbetssätt i samverkan.
Det finns spetskompetens och kunskapsstöd
På Fyrbodals kommunalförbund finns en utvecklingsledare som sedan flera år används frekvent av kommunerna. Varje insats som utvecklingsledaren gör i en kommun anpassas så långt det är möjligt utifrån just den kommunens önskemål, behov och förutsättningar.
Här följer några exempel på vad utvecklingsledaren kan hjälpa kommunerna med:
- Utbildningar, workshops och dialogmöten
- Genomföra utbildningar i personcentrerat arbetssätt
- Anordna webbinarier
- Utveckla stödet till kommuners ledning- och närsjukvårdgrupper för förbättrad samverkan med övriga aktörer
- Medverkan i lokala dialogmöten med intresseorganisationer och patientföreningar
- Workshop eller dialogmöten rörande "Hälso- och sjukvårdsavtalet och lagreglerade överenskommelser" – Vårdsamverkan i Västra Götaland (vardsamverkan.se)
- Lokalt stöd vid implementering och arbete med ”Färdplan – länsgemensam strategi för god och nära vård”
- Framtagning av kommunala uppföljningsindikatorer för uppföljning av färdplan och avtal
- Hjälp och metodstöd vid implementering av Fyrbodals kompetensutvecklingsmodeller för arbetsterapeuter, fysioterapeuter och sjuksköterskor