Spridningskonferensen för projektet En uppväxt fri från våld i regi av Hälsokällan arrangerades den 29 oktober på Högskolan Väst.
Inledning
När gängkriminalitet och mäns våld mot kvinnor uppmärksammas i samhällsdebatten lyfts behovet av kraftfulla åtgärder för att bryta den destruktiva utvecklingen. Att hantera aktiva förövare är självklart avgörande, men för att åtgärder mot våld ska vara långsiktigt effektiva behöver vi komma åt själva grundorsaken: var och varför våldet uppstår. Mekanismerna bakom att män tar till våld – för ja, det är framförallt män som står för våldet – måste förstås och förebyggas. Åtgärder mot våld kräver just ett förebyggande arbete som börjar tidigt, riktigt tidigt.
Ett sätt att förändra destruktiva maskulinitetsnormer är att arbeta med att bredda och utmana stereotypa normer och värderingar i förskolan och skolan (och ännu tidigare, via exempelvis familjecentraler och BVC). På så sätt kan vi främja en kultur av respekt och empati bland barnen och skapa trygghet som gör att våld inte behövs för att lösa konflikter, hävda sig eller få utlopp för frustration. Normer som motverkar våld och maktutövning, där skojbråk inte är skoj och där ett språk för fysisk och psykisk integritet är självklart.
Vi kan träna både pojkar och flickor i att sätta gränser för vad som är acceptabelt, och i att känna empati med andra så att de förstår vad som är okej och inte för en annan människa.
Det är därför satsningar som En vardag fri från våld är så oerhört viktiga. Detta projekt, liksom andra initiativ som på olika sätt bygger trygghet och hjälper barn att hantera och uttrycka känslor på ett medvetet sätt, gör skillnad. Genom att samtycke och medmänsklighet blir naturliga värden för de allra yngsta lägger vi en grund för alla barns rätt till en uppväxt fri från våld här och nu och i framtiden.
I projektet En vardag fri från våld tas initiativ för att arbeta med våldsprevention i tidig ålder och integrera värderingar av empati och samtycke i vardagen. På så sätt lägger förskolor och skolor grunden för ett samhälle där våld och aggression är avvikelser från normen, något man reagerar mot. Genom att involvera både vuxna och barn i en gemensam förståelse för respekt, gränser och ansvar vill man inte bara påverka barns uppväxt utan även de samhällsstrukturer som senare i livet kan leda till våld i nära relationer och gängkriminalitet. Det är en vision om ett långsiktigt förändringsarbete där barn inte bara lär sig att förstå sina egna känslor utan också utvecklar verktyg för att hantera konflikter på ett konstruktivt sätt. Satsningen belyser en viktig insikt: att våldsprevention handlar om att rusta kommande generationer för att bygga ett samhälle där alla kan känna sig trygga inuti sig själva och i relation till andra.
Spridningskonferensen 2024
Om Hälsofrämjande och våldsförebyggande arbete i förskolor, skolor och fritidshem
Tisdagen den 29 oktober 2024 på Högskolan Väst
Med 100 deltagare i rummet och nära 300 via länk tog många del av arbetet med våldsprevention på skolor, förskolor och fritidshem i Uddevalla och Tanum.
Konferensens syfte var att sprida metoder och erfarenheter till andra kommuner kring detta livsviktiga arbete – att rusta barn för att respektera både egna och andras gränser och därmed förebygga bland annat mäns våld mot kvinnor och andra former av våld i samhället.
Bakgrund
Att skapa trygga miljöer för barn som motverkar våld kräver både nytänkande och samverkan. Detta tar projektet En vardag fri från våld, initierat av Hälsokällan vid Fyrbodals kommunalförbund och finansierat av Jämställdhetsmyndigheten, sig an. Hälsokällan har under lång tid arbetat med våldsprevention och att främja barns och ungas hälsa. Pernilla Forss, verksamhetsutvecklare på Hälsokällan, samt hennes kollegor är de drivande krafterna bakom projektets tillblivelse. Satsningen har som mål att stärka barns rätt till kroppslig integritet och förebygga våld redan i förskolan. Olika metoder, verktyg och arbetsmodeller provas och utvecklas vid skolenheter i Tanum och Uddevalla med tanken att i nästa steg sprida och växla upp metodiken till fler skolenheter i Fyrbodals kommuner.
Välkomnande och inledning: Ett barns perspektiv
Dagens moderatorer var Siren Linde och Martin Svärd, som knöt ihop programmet och tydliggjorde den röda tråden mellan föredragen.
Dagen började med ett fint samtal mellan moderatorn Siren Linde och Ebbe Clementz, pojken bakom rösten i projektets podd där han läser introduktionen Ta min hand. Han berättade om vikten av att ha vänner, att vara en bra vän själv och hur alla barn behöver ha vuxna att kunna vända sig till när de behöver stöd. "Den som inte är trygg i skolan får ont i magen,” sa Ebbe, och hans ord satte tonen för resten av konferensen – allas barns rätt till trygghet och en vardag fri från våld.
Projektpresentation: En vardag fri från våld 2.0
Projektledarna Jessica Svensson och Siren Linde från Hälsokällan presenterade En vardag fri från våld 2.0 och satte satsningen i sitt sammanhang. De berättade om de tre grundläggande principerna i satsningen: att förstå sambandet mellan lindrigt och grovt våld, att främja jämställdhet och utmana könsnormer samt att stötta aktiva åskådare.
De betonade våldspyramiden som verktyg, som visar hur mindre handlingar – exempelvis kommentarer eller nedvärderande blickar – kan eskalera till allvarligare våld om de inte hanteras. Den andra grundprincipen är att främja jämställdhet och uppmuntra barn att ifrågasätta traditionella roller, eftersom ojämställdhet och snäva könsroller kan leda till våld i nära relationer. Slutligen innebär den tredje principen att alla, både barn och vuxna, uppmuntras att vara aktiva åskådare och inte passivt se på när kränkningar eller våld sker. Budskapet är att ingripa eller söka hjälp från en vuxen ska vara en självklarhet – detta skapar en kultur präglad av ansvar och omtanke.
Svensson och Linde beskrev vidare hur projektet är organiserat och lyfte värdet av att ha en aktiv rektorsgrupp för ledning och styrning samt stödet från följeforskare på Högskolan Väst, som ger ovärderlig input. De betonade också vikten av goda samarbeten och nämnde fördjupade samarbeten med bland andra Barnahus Fyrbodal och socialtjänsten.
En central del i "En vardag fri från våld" är att ge personal på förskolor, skolor och fritidshem verktyg för att lyhört kunna ta emot barns berättelser om våld. Att skapa trygga relationer och en öppen atmosfär är avgörande för att barn som lever i våldsutsatta familjer ska känna sig säkra nog att våga berätta. Projektet ger personalen stöd i att identifiera signaler och att bygga förtroende som är förutsättningen att öppna och berätta. Det handlar även om samarbete med andra instanser för att säkerställa att barnet får det skydd och stöd som behövs, när en är orolig för att barn far illa. Denna komponent i projektet stärker verksamheternas kapacitet att fånga upp, hantera och följa upp på barns berättelser och därmed skapa en tryggare vardag för alla barn.
Projektet har även knutit till sig experter med djup kunskap och engagemang inom våldsprevention. Dessa inkluderar bland andra kriminologen Nina Rung, som är en av Sveriges mest framstående röster inom frågor om jämställdhet och våldsförebyggande arbete, samt journalisten, och författaren och utbildaren Caroline Engvall, som har specialiserat sig på barns rättigheter och trygghet på nätet. Båda har bidragit med sina kunskaper och utbildat både barn och vuxna via projektet. Engvalls arbete med att förbereda barn på hur de kan skydda sig själva i den digitala världen har varit särskilt uppskattat, så även Rungs normkritiska föreläsningar som har gett skolpersonal och pedagoger en fördjupad förståelse för hur könsroller och jämställdhetsfrågor påverkar våldets uppkomst och utveckling.
Som avslutningstalare på spridningskonferensen deltog debattören och föreläsaren Attila Yoldas, som utmanar traditionella maskulinitetsnormer och öppet diskuterar hur dessa normer kopplas till våld och machokultur.
Spridning av budskap
Jessica Svensson och Siren Linde betonade vikten av att nå ut med projektets våldspreventiva budskap även utanför de direkt involverade verksamheterna. En central del av detta arbete sker genom Fyrbodalspodden – En uppväxt fri från våld – där lyssnare får en djupare inblick i projektets metoder och framsteg, vilket inspirerar till ökad medvetenhet och engagemang. Genom att komplettera med nyhetsbrev, kortfilmer och ett aktivt sociala medie-flöde når viktiga insikter och metoder både yrkesverksamma, föräldrar och beslutsfattare. Detta stärker projektets synlighet och skapar en bredare samhällsförståelse för betydelsen av tidig våldsprevention – och för att etablera en långsiktig förändring.
Rektorsperspektivet
Rektorerna Marie Aronsson (Hogstorp och Norgårdens förskolor), Rita Svensson (Kreatören och Bokenäs förskolor) och Martin Svärd (Fjällbacka och Rabbalshede skolor och fritidshem) betonade vikten av systematiskt och långsiktigt våldsförebyggande arbete inom sina enheter. Arbetet bygger på läroplanens demokratiska uppdrag att skapa en trygg och jämställd miljö där barn och elever känner sig sedda, bekräftade och trygga. De lyfte fram normkreativ pedagogik, som innebär att aktivt bredda perspektiv kring kön, jämställdhet och mångfald för att skapa en inkluderande förskole- och skolmiljö.
En viktig del av detta arbete är att stödja pedagogerna med rätt resurser och utbildning, vilket rektorerna menar är avgörande för att möta barnens individuella behov och skapa trygghet i barn- och elevgruppen. Detta innebär att rektorerna själva är aktiva genom sitt ledarskap och stöd, vilket hjälper till att förankra ett våldsförebyggande arbetssätt. De betonar vikten av att "gå från passivitet till aktivitet" i våldspreventionen och att skapa en samsyn bland personalen, så att alla arbetar mot samma mål, oavsett egna åsikter.
Aronsson, Svensson och Svärd lyfte också vikten av att arbetet involverar föräldrarna genom dialog och gemensamt ansvarstagande. De beskrev normmedvetenhet som en del av arbetet, där man aktivt ifrågasätter och breddar normer som kan begränsa elevernas utveckling och trygghet. Arbetet kräver uthållighet och att, som de uttryckte det, "hålla i och hålla ut."
Exempel från enheterna
Förskolorna Bokenäs och Kreatören
På Bokenäs och Kreatören förskolor arbetar pedagogerna aktivt med våldsprevention redan vid introduktionen, med målet att skapa trygga relationer och en stark känsla av sammanhang (KASAM). Pedagogerna Kristina Emilsson, Salima Oukash, Johanna Pihl och Maria Sterner betonade vikten av lågaffektivt bemötande och en strukturerad, positiv miljö. Genom att introducera så kallade "hjälpsamma begrepp" som "fråga först," "vänta på sin tur" och "hjälpa till" ger pedagogerna barnen verktyg för att hantera känslor och visa respekt för varandras gränser.
Arbetet med våldspyramiden hjälper barnen att identifiera och förstå olika nivåer av våld och konflikter, även på subtila sätt. Vid konflikter kring exempelvis leksaker hjälper pedagogerna barnen att reflektera över sina känslor och uttrycka sig empatiskt och utan våld. Genom att använda termen "medmänniska" istället för "kompis" uppmuntras barnen att visa hänsyn, oavsett relationerna de redan har till varandra. Detta förhållningssätt bygger självtillit och trygghet som barnen bär med sig långt utanför förskolans värld.
Hogstorps och Norgårdens förskolor
På Hogstorps och Norgårdens förskolor kombineras demokratiska värderingar med våldspreventivt arbete för att skapa en trygg och inkluderande miljö där barn uppmuntras att bli aktiva och ansvarstagande medborgare. Pedagogerna Michaela Sinclair och Michelle Storm har utvecklat rutiner som ger utrymme för barnens rätt att uttrycka sig och respekteras. Genom uttryck som ”Stopp min kropp” och samtal om kroppslig integritet och samtycke hjälper de barnen att förstå och sätta egna gränser. Att be om tillstånd vid till exempel blöjbyte lär barnen att respektera sin egen integritet.
Begreppet demokrati blir en del av barnens vardagliga aktiviteter och syns i exempel som ”hjälpsamma begrepp” som skapar en trygg kommunikation. Med meningar som ”sätt ord på det” och ”dela med sig” får barnen ett inkluderande språk som gör det lättare för dem att hantera känslor, samarbeta och förstå sociala sammanhang. Förskolorna arbetar med att stärka barnens självbild och att aktivt stödja dem i att våga uttrycka sina känslor. Detta arbete återspeglas i aktiviteter som barnråd, där barnen får påverka och känna sig hörda, samt i projekt som Från jord till bord, där demokrati praktiseras i samarbete och ömsesidig respekt.
Sinclair och Storm beskriver detta arbete som ett sätt att göra demokratiska värderingar och barns rättigheter självklara för barnen.
Fjällbacka och Rabbalshede skolor och fritidshem
Pedagogerna och lärarna vid Fjällbacka och Rabbalshede skolor – Petra Apelgren, Camilla Johansson, Mikaela Aronsson, Yamina Eklund, Julia Johansson, Cazandra Görgensdotter, Carolina Andersson, Emelie Bjering, Anna Ericsson, Emma Hansson och Katarina Schewenius-Lundin – betonar sammanhållning och empati i sin pedagogik. De utformar aktiviteter som bygger elevernas sociala förmågor och främjar deras förståelse för vad det innebär att vara en god medmänniska. Ett exempel är användningen av ”snällkort” – små meddelanden där eleverna uppmärksammar när någon gjort något snällt eller hjälpsamt.
Gemenskapsdagarna är ett annat initiativ där både elever och lärare deltar i aktiviteter för att bygga en starkare känsla av samhörighet. Under dessa dagar, som kan inkludera allt från högläsningsstunder till problemlösningsövningar i matematik, får eleverna chansen att interagera över åldersgränserna. Detta minskar avståndet mellan åldrar och skapar naturliga relationer mellan yngre och äldre elever.
Andra gruppaktiviteter som Veckans uppdrag ger eleverna uppgifter som utmanar dem att tänka utanför sin egen vänskapskrets. Uppgifterna kan vara att säga hej till någon de inte känner eller ge en komplimang. Genom dessa övningar tränas eleverna i att vara öppna och välkomnande, vilket skapar en vänligare skolmiljö.
Mindre grupper i stationsarbete och lärarledda rastaktiviteter ger eleverna möjlighet att uttrycka sig i trygga sammanhang, vilket också ger lärarna bättre inblick i elevernas sociala dynamik och behov. Genom att skapa klasskontrakt får eleverna vara med och bestämma hur de vill ha det i klassrummet.
I årskurs 2-3 fick eleverna vara med i ett projekt för att minska konflikter på raster och i klassrummet. De använde kartor för att identifiera var konflikter ofta uppstod, exempelvis på fotbollsplanen för fysiska bråk mellan pojkar och i klassrummet för kränkande beteenden mellan flickor. Att blanda olika grupper visade sig minska problemen, och eleverna fick nya roller och kompisar genom gemensamma aktiviteter.
”Alla elever är allas barn” är ett motto som pedagogerna på Fjällbacka och Rabbalshede arbetar efter. Detta innebär ett inkluderande förhållningssätt där pedagoger och lärare ser sig själva som gemensamma förebilder och ledare för samtliga elever. De har även märkt att humor och en prestigelös inställning, där lärarna är öppna med att de själva kan göra misstag, skapar ett klimat där eleverna känner sig bekväma att uttrycka sig och vågar vara sig själva.
På Fjällbacka och Rabbalshede fritidshem fortsätter arbetet med samma våldsförebyggande intentioner. Här skapar morgonrutiner en lugn start på dagen genom att barnen möts av en strukturerad aktivitet, vilket ger trygghet och hjälper eleverna att landa inför dagens aktiviteter. Pedagogerna har även infört Veckans lek, där barnen får lära sig olika lekar i sin egen takt och där lektionsstunder används för att lära barnen regler och turtagning.
Sammanfattningsvis genomsyrar det våldsförebyggande arbetet hela skolans och fritidshemmets pedagogiska miljö.
Forskningsperspektiv: Högskolan Västs följeforskning
Forskarna Anna-Lena Borg och Anna Johansson från Högskolan Väst utför en fallstudie om bedriver följeforskning av projektet En vardag fri från våld i Tanums kommun. De fokuserar på att förstå vilka faktorer som stärker eller försvårar våldsförebyggande arbete i skolan. Borg och Johansson ser samverkan mellan skolans rektorer och kollegialt lärande som avgörande komponenter för att nå långsiktig effekt. Våldspyramiden lyfts fram som en central metod i projektet, då den hjälper både elever och lärare att identifiera och förstå olika former av våld, även lindrigt våld som annars lätt förbises.
Forskningsprojektet fungerar som ett “projekt om projektet” och bygger på ett nära samarbete med projektledarna och rektorer. Forskarna har deltagit vid möten, utfört observationer och planerat gruppintervjuer för att få en fördjupad bild av arbetets framgångsfaktorer och utmaningar. En central fråga de utforskar är vilka kompetenser och förhållningssätt som behövs för att effektivt kunna arbeta våldsförebyggande. De poängterar att ett sådant förändringsarbete kräver tid, tålamod och en gemensam syn på våld.
Forskarna ser flera nyckelfaktorer för att uppnå ett långsiktigt våldsförebyggande arbete. En viktig faktor är trygghet mellan kollegor och känslan av att inte stå ensam i arbetet. Detta främjar ett klimat där lärare kan stötta varandra och känna sig trygga i sin yrkesroll. Att vara närvarande och uppmärksam i barngruppen bidrar också till att barnen känner sig sedda och bekräftade, vilket kan minska risken för våld. Positiv förstärkning och att använda äldre elever som förebilder för yngre är också verktyg som visat sig effektiva. Forskarna understryker också vikten av åldersblandade grupper, där barn får möjlighet att skapa nya sociala relationer och träna på att förstå och respektera olika roller.
Projektet möter även flera utmaningar, såsom att skapa en gemensam och inkluderande förståelse för vad våld innebär. Att få elever att se och erkänna det våld som sker i vardagen, exempelvis genom blickar eller kommentarer, är en särskild svårighet. Forskarna diskuterar även svårigheten med att inkludera elever som får andra att känna sig otrygga och hantera problemskapande beteenden.
Borg och Johansson betonar att projektets ambition är att göra våldsförebyggande arbete till en naturlig del av skolornas kultur. Eftersom samhällsnormer och attityder till våld och könsroller kan variera mellan olika lokalsamhällen, särskilt i landsbygdskommuner, behöver arbetet även ta hänsyn till detta bredare sammanhang. Deras studie påminner om vikten av att "hålla i och hålla ut" för att skapa en bestående effekt.
Avslutande föreläsning: Maskulinitet och Normer – Från en kille till en annan
Dagen avrundades med en engagerande föreläsning av Attila Yoldas, journalist, föreläsare och debattör, under rubriken “Från en kille till en annan.” Med personliga erfarenheter och stark närvaro fångade han deltagarna i ett föredrag om maskulinitet och machokultur.
Yoldas delade sina erfarenheter av hur omgivningens krav och förväntningar formade honom som ung. Han berättade om hur han anpassade sig till rollen som en “riktig man” – tuff, osårbar och redo att slå tillbaka – trots att han egentligen inte kände sig hemma i den rollen. “Jag var inte en tuffing, men jag lärde mig att se ut som en,” sade han.
Yoldas beskrev hur våld och machokultur går hand i hand, där våld ofta ses som ett uttryck för styrka och manlighet. Han underströk att dessa förväntningar på unga män inte bara skapar våld mot andra, utan även mot dem själva genom undertryckta känslor och psykisk ohälsa. En viktig vändpunkt för Yoldas inträffade när hans mamma berättade om sin egen utsatthet för våld och betonade hans ansvar. För Yoldas var det första gången han verkligen förstod våldets djupa konsekvenser och vikten av att bryta den destruktiva våldsspiralen. Detta blev starten på en inre resa där han började ifrågasätta sitt eget beteende.
Idag riktar Yoldas sina föreläsningar särskilt till unga män och diskuterar öppet med dem vilka outtalade regler som styr maskuliniteten. “Vad krävs för att ses som en man?” frågade han publiken och beskrev stereotypa egenskaper som självsäkerhet, våldsamhet och känslomässig distans. Han påpekade hur dessa förväntningar ofta leder till destruktiva beteenden och våld. När dessa ideal präglar unga mäns identitet finns risken att våld blir en naturlig del av deras sätt att uttrycka styrka.
Yoldas berättade också om sina egna erfarenheter av skam, självtvivel och psykisk ohälsa och hur han sökt hjälp för ångest och depression. “Bara bra grejer händer när vi gråter,” konstaterade han och menade att känslomässig isolering ofta bidrar till psykisk ohälsa hos män. Samhällets normer, som uppmanar män att “bita ihop,” leder i stället till ökad psykisk belastning.
Föreläsningen avslutades med en uppmaning till civilkurage – att våga stå emot machokulturens starka men osynliga inflytande. Yoldas uppmanade unga män att våga ifrågasätta destruktiva normer i dagens samhälle, där machokulturen fortfarande är utbredd. “Det börjar med oss,” sa han och betonade att framtidens maskulinitet måste bygga på omtanke, respekt och medmänsklighet.
Avslutning och nästa steg
Spridningskonferensen 2024 visade hur projektet En vardag fri från våld stöttar och förstärker våldspreventiva insatser i skolor och förskolor genom att tillhandahålla strukturer och konkreta verktyg för att skapa trygga och respektfulla miljöer för barn och unga. Genom att fokusera på värderingar som empati, samtycke och gränssättning bidrar projektet till att barn växer upp med en förståelse för respekt och integritet och rustas för att bemöta konflikter på konstruktiva sätt.
Ett centralt nästa steg i projektet är att göra Hälsokällans våldspreventiva modell mer tillgänglig genom en digital plattform. Plattformen ska inkludera en metodhandbok och praktiska verktyg, vilket gör det lätt för pedagoger att tillämpa och integrera våldspreventiva metoder i sin dagliga verksamhet. Genom att göra modellen nationellt tillgänglig kan förskolor och skolor över hela Sverige hitta inspiration och stöd för att bedriva ett systematiskt våldsförebyggande arbete.
Forskarna vid Högskolan Väst fortsätter att följa och analysera projektets genomförande för att lyfta fram framgångsfaktorer och utmaningar. Genom att dokumentera projektets utveckling och effekter strävar de efter att utveckla en modell som kan anpassas och användas nationellt. Detta ger värdefulla insikter som kan vägleda framtida våldsförebyggande initiativ och skapa en djupare förståelse för hur tidiga insatser kan förebygga våld senare i livet.
På konferensen framhölls många goda exempel från vardagen på förskolor, skolor och fritidshem, där pedagoger och rektorer delade med sig av kreativa och genomtänkta initiativ. Insatser som stärker barnens självförtroende och empatiska förmåga redan från en tidig ålder är grunden för långsiktig våldsprevention.
Varje aktivitet är en del av ett större demokratiuppdrag där barnen tränas till att bli aktiva och ansvarstagande medborgare. Att lägga denna grund redan i tidig ålder är avgörande för att förskolan och skolan ska kunna motverka destruktiva normer som annars kan leda till våldsamma beteenden senare i livet.
Slutord av projektledarna
Spridningskonferensen 2024 har tydligt belyst styrkan i det våldspreventiva arbete som dagligen utförs i våra förskolor och skolor. Genom engagemang och samarbete mellan pedagoger, rektorer, forskare och projektledare har viktiga steg tagits mot ett samhälle där varje barn får växa upp med trygghet, respekt och omsorg som självklarheter. Som Pernilla Forss, verksamhetsutvecklare på Hälsokällan, uttryckte det:
"Vi har skapat en stabil grund, men vägen framåt kräver att vi fortsätter hålla i och hålla ut. Våldsprevention är ett långsiktigt arbete, där varje steg räknas."
Projektet En vardag fri från våld är mer än en insats; det är en långsiktig investering i framtidens medmänsklighet. Genom att utmana begränsande normer och ge barn verktyg att uttrycka sina känslor och sätta gränser bygger vi ett tryggare samhälle från grunden.
"Det handlar om att våga se varje barn och skapa en plats där deras röst blir hörd," betonade Siren Linde. "Vi behöver alla arbeta medvetet och gemensamt för att förankra de värderingar vi vill att nästa generation ska ta med sig vidare."
Med en tydlig plan för digitalisering och spridning är arbetet redo att bli hållbart och tillgängligt för fler. Jessica Svensson påpekade vikten av att låta projektets verktyg och värderingar nå bredare:
"När varje förskola, skola och fritidshem har tillgång till denna metodik, kan vi gemensamt skapa en kultur där samtycke, respekt och empati är grunden. Det här arbetet ger resultat – och det skapar en samhällsförändring på riktigt."
Spridningskonferensen 2024 visade tydligt kraften i tidiga våldspreventiva insatser på förskolor, skolor och fritidshem. Med exempel från Tanum och Uddevalla blir arbetet en modell som kan spridas vidare i hela Fyrbodal och ut till fler kommuner i Sverige. Genom att utveckla och dela metoder, erfarenheter och verktyg stärker vi barns rätt till integritet, empati och trygghet – för en framtid fri från våld.
Om våld - från barnets perspektiv:
Tar du min hand?
Tar du min hand och följer med? Följer du med mig när jag är rädd? När världen är stor och jag är liten. Håller du mig i handen då? Följer du med mig när jag upptäcker livet? När jag närmar mig det som är nytt och ovant. Ler du mot mig då, så där så det känns tryggt? När jag tvekar, tror du på mig då? När jag blir ängslig, finns du där då och gör så jag inser att livet går att lita på?
När jag blir arg, visar du mig då, hur jag ska göra med alla känslor utan att de blir farliga? När jag blir ledsen, tröstar du mig då? Tar du min hand och följer med? Håller du mig i handen genom det som är min början. Finns du där då, med din trygga välvilja?
Eller höjer du din hand, låter den bli hängande i luften. Så att jag hukar. Och inser, att det finns inget skydd att få. Att tillvaron är en farlig plats. Ser du på mig med din egen frustration, din egen rädsla, dina egna tillkortakommanden och dina egna skändade behov lysande ur ögonen. Höjer du handen då? Så att jag lär mig att det finns tre sätt att möta världen, att huka, springa eller slå.
Kontakt:
Jessica Svensson, Projektledare Våldsprevention förskola - skola. Telefon: 0522 - 44 08 76. Mobil: 070 - 147 67 51. E-post: jessica.svensson@fyrbodal.se
Siren Linde, Projektledare Våldsprevention förskola - skola. Telefon: 0522 - 44 08 62. Mobil: 070 - 147 67 11. E-post: siren.linde@fyrbodal.se
Pernilla Forss, Verksamhetsutvecklare Hälsokällan. Mobil: 0733-35 85 17. E-post: pernilla@halsokallanfyrbodal.se