Hybridundervisning med många möjligheter
Till Kunskapens hus i Munkedal söker sig tonåringar, unga vuxna och vuxna från Sotenäs, Munkedal, Lysekil, Tanum och Strömstad för att studera ett brett spektrum av kurser på gymnasienivå.
På vissa av kurserna erbjuds hybridundervisning där eleverna kan delta i undervisningen i realtid från annan plats än i klassrummet.
Caroline Bramfors, förstelärare på Processtekniska Gymnasiet och vid Lärcentrum Kunskapens Hus i Munkedal, leder projektet att utveckla, implementera och utvärdera hybridundervisning i NB5 (de fem kommunerna i norra Bohuslän; Sotenäs, Munkedal, Lysekil, Tanum och Strömstad). En satsning som backas upp av dessa kommuner och av Fyrbodals kommunalförbund. Syftet med projektet är att testa och utveckla hybridkonceptet i undervisningen i norra Bohuslän för att i nästa steg kunna sprida och växla upp arbetssättet till fler utbildningsmiljöer runt om i Fyrbodal.
Hybrid + glesbygd = toppen
För en region som Fyrbodal, med sina glesbygdskommuner, låga utbildningsnivå och relativt stora avstånd till relevanta utbildningar kan hybridundervisning innebära uppenbara fördelar. Den stora och snabba omställningen inom digitalisering ger helt enkelt nya möjligheter till en mer flexibel utbildningsstruktur som bättre matchar människors livsvillkor, behov och förutsättningar, i synnerhet ur ett glesbygdsperspektiv. Hybridundervisning och flexibla lärmiljöer kan innebära effektivare kompetensförsörjning som möter arbetslivets behov av arbetskraft, samtidigt som den allmänna utbildningsnivån höjs.
”Vi ser att allt fler innovativa företag vill etablera sig i norra Bohuslän, vilket medför att kompetensfrågan behöver lösas. Målet med projektet är att implemtera och utveckla fler digitala utbildningsformer för att skapa bättre matchning mellan elever och arbetsliv,” säger Åsa Karslsson, kompetensförsörjningsstrateg vid Fyrbodals kommunalförbund och engagerad i projektet.
Lektion i både klassrum och väntrum
När Fyrbodals kommunikatör besöker Kunskapens hus i Munkedal pågår lektion i engelska. Det är en liten, men ambitiös klass, där Jaylow Sjöberg, Jennifer Stigson och Alexandra Möller är på plats i klassrummet och Emma Johansson är med via webbkamera. Just den här dagen behövde Emma göra ett läkarbesök, men tack vare hybridtekniken är hon med digitalt i undervisningen både från bilen och i väntrummet på vårdcentralen.
Vuxen nog att avgöra vad som fungerar bäst
Vissa dagar är det på grund av det pedagogiska upplägget obligatoriskt med fysisk närvaro, men i övrigt är det upp till eleven själv att bedöma vad som passar bäst. Eftersom det är vuxna som läser dessa gymnasiekurser har de omdömet att själva avgöra om de klarar momenten på distans eller om det är bättre att vara på plats. Genom hybridupplägget är det möjligt att erbjuda kurser lokalt till vuxna elever från hela norra Bohuslän.
Det är en en grupp på ca tio lärare från NB5; Sotenäs, Munkedal, Lysekil, Tanum och Strömstad som under ledning av Caroline Bramfors tillsammans jobbar fram konceptet och delar erfarenheter som utvecklar hybridundervisningen. Den gemensamma satsningen startade 2020 och pågår fram till nästa år. Lärarna har fortbildat sig i hybridpedagogik, ett lärsätt som ställer delvis andra krav än traditionell klassrumsundervisning.
Enligt Caroline Bramfors blir skolan mindre fyrkantig på det här sättet. Hon har valt att arbeta med pedagogiskt lärmaterial som fungerar både fysiskt och digitalt och hon är hela tiden noga med att inkludera alla elever, vare sig de är i rummet digitalt eller fysiskt, i de olika övningarna.
Jennifer Stigson och Alexandra Möller väljer oftast att vara på plats i klassrummet där de utifrån personliga behov upplever att de har lättast att fokusera. Men ibland föredrar de av praktiska skäl att vara med på distans. Tack vare bra teknisk utrustning i klassrummet och ett genomtänkt pedagogiskt upplägg anser Jennifer och Alexandra att det bara är fördelar med den flexiblitet som hybridupplägget ger.
”Vi erbjuder ju utbildning för vuxna som ska få vardagspusslet att funka ihop med studier. Då är hybridupplägget perfekt och jag tycker att det fungerar riktigt bra,” säger Caroline och får medhåll av eleverna i klassen.
Vad är hybridundervisning
Hybridundervisning förenar traditionell ansikte mot ansikte-undervisning i klassrummet med onlineinlärningsmetoder. Det ger elever och pedagoger flexibilitet att delta i både fysiska klassrum och virtuella miljöer, vilket skapar en mångsidig och anpassningsbar inlärningsupplevelse. Hybridundervisning ger pedagoger möjlighet att erbjuda personligt utformad undervisning baserad på olika elevers individuella inlärningsstilar och takt. Elever har möjlighet att få tillgång till anpassade resurser och material, vilket främjar självstyrd inlärning och självständighet.
Hybridundervisning innebär att läraren hanterar två olika miljöer samtidigt för att ge alla studenter lika delaktighet oavsett var de befinner sig. Utmaningen är att skapa möjlighet till direkt ömsesidig ögonkontakt mellan lärare och elever vare sig man befinner sig i lärmiljön fysiskt eller digitalt.
Det krävs att både lärare och elever har tillgång till bra teknik som webbkameror och mikrofoner för att underlätta smidig interaktion. Det finns olika interaktiva plattformar och verktyg som möjliggör samarbete och deltagande från alla elever oavsett var de är.
Tillgänglighet och flexibilitet på flera sätt
Genom att erbjuda en blandning av fysisk närvaro och distansbaserat lärande kan man öka tillgängligheten inte bara för elever som har långt att resa, utan även för personer som av olika skäl har svårt att delta i traditionella klassrumsundervisningar, som exempelvis elever med funktionsnedsättningar. Eftersom hybridundervisning ger möjlighet att anpassa studierna efter individuella behov och omständigheter kan fler studenter lyckas med sin utbildning. För vuxna elever som arbetar och kanske har barn innebär hybridundervisning betydligt större möjligheter att kombinera studier med arbete och livspussel, vilket kan locka fler vuxna att återvända till utbildning och få en högre utbildning.
En annan fördel med hybridundervisning är att eleverna lär sig att använda olika digitala verktyg och plattformar som är relevanta för dagens arbetsliv. Det ger en konkurrensfördel på arbetsmarknaden där teknikkunskaper är allt viktigare.
Ökat samarbete
Hybridundervisning kan dessutom stimulera samarbete mellan olika utbildningar och utbildningsaktörer genom att skapa en plattform för utbyte av kunskap, resurser och erfarenheter. Genom att till exempel organisera gemensamma kurser eller projekt som involverar studenter från olika utbildningar och skolor kan hybridundervisningen främja samarbete och interaktion över ämnesgränser.
Via den digitala tekniken är det även betydligt enklare att bjuda in gästföreläsare och experter som ger eleverna olika perspektiv och erfarenheter från värden utanför skolan. Detta främjar inte minst kopplingen mellan skola och arbetsliv.