Förebilder skapar bilden av framtidens yrke
Det finns barn och ungdomar i svenska skolor idag vars främsta förebilder är yrkeskriminella gängledare. Dessa förebilder verkar oerhört framgångsrika med en aura av kaxig gatuglamour. Självsäkra med massor av para och attraktiv farlighet drar de till sig beundrande följare bland pojkar och flickor.
Barn och tonåringar rekryteras som hantlangare till yrkeskriminella gängledare. Som snattar, langar och utför små ärenden och tjänster åt sina idoler. Som i vissa fall inleder en yrkesbana in i kriminalitet och droger redan som elva, tolvåringar.
Vid femton är banan snitslad, karriären inledd. De rekryteras av sina idoler, ledarna de ser upp till. Där i gänget, av äldre, coola killar, känner de sig sedda, betydelsefulla, får göra häftiga, småfarliga uppdrag, de tjänar pengar, är behövda och uppskattade. Och de utnyttjas hänsynslöst.
Bliv vid din läst
Pratar du med exempelvis en ung kille runt arton, nitton, som redan är djupt involverad i kriminaliteten kanske han inte förstår frågan ”Varför gör du detta, istället för att skaffa dig en utbildning och ett yrke, ett kul och bra jobb?” Kanske svarar han att han inte hade något annat val. Kanske påstår han att det inte fanns någon annan väg att gå för en sådan som honom….Kanske säger han ”Vad annat kunde jag göra, detta var och är min värld”.
Det finns gott om vittnen från ungdomar i ett så kallat utanförskap som utrycker sig ungefär så. Som att de inte hade något annat alternativ. Läs till exempel den nya intervjuboken om gängkriminalitet, Mitt ibland oss, av Evin Cetin och Jens Liljestrand.
Ett Sverige med oändliga möjligheter att studera
Hur kan det vara så, i ett Sverige med obligatorisk grundskola, gymnasie och högre studier självklart tillgängliga för alla som vill? Hur kan det vara så att vissa barn och ungdomar upplever det som att den vägen, genom fullföljda studier och högskola eller yrkesutbildning mot ett yrke, inte är för dem. Hur kan det vara så att pluraliteten av utbildningar och yrkesmöjligheter inte verkar synas för en del av våra barn och unga?
Varför når vi inte fram med studie- och yrkesvägledningen?
Kanske för att vi börjar för sent. Kanske för att många ungdomar i årskurs åtta och nio redan är ”fast” i sin värld, i den bana de föreställer sig. Om mamma är läkare eller advokat kanske högre akademiska studier är givet. Om stora delar av släkten är lantbrukare är det agronom som känns självklart. Om mamma är långtidssjukskriven och pappa arbetslös kanske du helt enkelt är lite vilsen.
Detta är en lite omständigare beskrivning av bliv vid din läst och det sociala arvet, men faktum är att det är just detta, vad mamma och pappa har för bakgrund och inställning, som allra mest påverkar våra barn och ungdomars val inför framtida yrke. Nästa viktiga grupp att påverka synen på framtida möjlighet är kompisar och barnens och ungdomarnas idoler och förebilder. Allt från influensers, artister och alltså, i vissa sammanhang, gängledare.
Hos barn som upplever utanförskap och bristande tillit till både sig själv och samhället är bilden av framtiden full av vilsenhet. Om de vuxna runt den unge även de är vilsna på grund av till exempel arbetslöshet eller psykisk ohälsa, söker barnet andra förebilder.
I vissa fall är det den coola gängledare som utövar störst attraktionskraft. En utsträckt hand in i gängkriminalitet.
Vad ska jag bli när jag blir stor?
Skolan har i detta sammanhang en ovärderlig roll att visa på andra alternativ. Skolan är den arena som kan göra skillnad genom att bygga relationer med en lockande verkligheten från framtiden utanför skolan.
- Skolan har möjlighet att visa och skapa intresse för det yrkesliv som kommer sen, säger Henrik Erlandsson, utvecklingsledare vid Hälsokällan, som arbetar med studie- och yrkesvägledning för yngre åldrar, inklusive satsningen Vad ska jag bli när jag blir stor, tillsammans med Marcus Svensson.
I skolan är det möjligt att så frön av hopp och drömmar.
Förutom att se och fånga upp de barn och unga som riskerar att hamna i en känsla av att vara utanför samhället och som har en negativ, kanske till och med hopplös bild av framtiden, kan man på bred front stimulera och visa på yrken och visioner för framtiden.
Detta är kul och spännande för alla barn, men så oerhört angeläget för de barn som inte naturligt har positiva visioner av framtiden med sig hemifrån, poängterar Henrik Erlandsson.
- Det är därför det är så värdefullt med yrkes- och studievägledning för barn i yngre åldrar. Det är då, på låg- och mellanstadiet som idéer om vad jag ska bli när jag blir stor, skapas. Det är då som frön till yrkesdrömmar behöver planteras, säger Marcus Svensson.
Vad ska jag bli när jag blir stor
Hälsokällan vid Fyrbodals kommunalförbund driver och stimulerar flera satsningar på studie- och yrkesvägledning för yngre åldrar ute i våra fjorton kommuner. Ett exempel är genom ”Vad ska jag bli när jag blir stor”. Där arbetar personal från Hälsokällan tillsammans med lärare i mellanstadiet med olika aktiviteter som ger inblick i olika yrken och framtidsmöjligheter.
Bilderna i den här artikeln är från Centrumskolan i Dingle.
Syftet med initiativet är just att öppna barnens blickar och få dem att uppleva att det finns väldig många yrken och stora möjligheter att skapa sig en riktigt bra framtid.
Yrkesambassadörer
Fyrbodals kommunalförbund har startat ett arbete med att koppla samman klassrum ute i kommunerna med yrkesrepresentanter från arbetslivet. Konceptet har vi kallat ”Möt en yrkesambassadör – digitalt”. Under 40 minuter får eleverna möta ”riktiga” förebilder som jobbar. Yrkesambassadören; en sjuksköterska, en PR-chef, en spelutvecklare, en polis, etc. berättar om sin väg från klassrummet i mellanstadiet till det jobb hen har idag. På så vis får alla barn, oavsett deras sociala bakgrund, var de bor eller de jobb deras föräldrar utför, samma chans att träffa människor som utför ett brett spektrum av jobb vilket hjälper dem att se de enorma möjligheter som finns framför för dem.
Hur skall man kunna veta vad man vill och vad man kan arbeta med som vuxen när man är barn? Hur skall man kunna se det framför sig när vardagen består av timmar tillsammans med ”badfluencers” och ”youtubers”?
Svaret finns enligt Marcus Svensson och Henrik Erlandsson i skolans läroplan - undervisning i den vida studie- och yrkesvägledningen, som ska löpa som en röd tråd genom skolgången. Men om skolan ska kunna visa barnen dagens yrken och vägar till dessa yrken behöver den hjälp av samhället utanför skolan.
Via till exempel digitala yrkesambassadörer kan skolan med den vida studie- och yrkesvägledning öka elevernas motivation, minska studievalens beroende av elevernas sociala bakgrund och könstillhörighet, samt minska antalet gymnasieomval och skolavhopp. Den vida studie- och yrkesvägledningen inrymmer på så vis kraften att motivera elevernas skolgång idag och samtidigt vägleda dem mot samhällets kompetensbehov i framtiden.
Värdefullt med prao
Ett annat exempel på arbete som är en brygga mellan skola och morgondagens yrke är prao. Att lära känna ett yrkesliv och få inblick i vad man kan och vill, eller vad man absolut inte vill arbeta med, skapar insikter.
Dagens ungdomar är framtidens medarbetare, kunder och politiska beslutsfattare, betonar Julia Sahlström, processledare för praktiksamordning vid Fyrbodals kommunalförbund.
Kunskapsnod Fullföljda studier
Vid Fyrbodals kommunalförbund finns även ett nätverk för just studie- och yrkesvägledare och vi driver projekt och kraftsamlingar kring Fullföljda studier utifrån olika perspektiv.
- Inom kraftsamlingen Kunskapsnod Fullföljda studier är ett av våra fokus just motivation och framtidstro. Ett perspektiv som är helt avgörande för våra barn och ungas tilltro till sig själva, sina möjligheter och framtiden, betonar Elisabet Hansson som leder arbetet med Kunskapsnod Fullföljda studier i Fyrbodal.
Summasummarum är det just här, genom tidiga förebyggande insatser som fångar upp barn och stimulerar konstruktiva drömmar om en framtid som håller, som vi kan hindra fler ungdomar att rekryteras till kriminella gäng.
Genom tidiga insatser där varenda unge är sedd och blir trodd på, kan vi skapa ett samhälle där alla barn vågar tro på att framtiden är för dem.
Att ”rädda” en ung vuxen som tagit vägen in i kriminalitet är oerhört svårt, att ”rädda” en tonåring som attraheras av gangsterkulturen är en utmaning.
Att tända hopp, tro och nyfikenhet till ett kul yrke i en tio-åring är inte bara möjligt, det är dessutom stimulerande, härligt. Och synnerligen samhällsekonomiskt lönsamt.
- Jag är övertygad om att den här typen av initiativ, satsningar och projekt över kommungränserna, riktade till barn och ungdomar, är väl investerade resurser för en positiv samhällsutveckling i våra kommuner, avslutar Anna Lärk Ståhlberg, förbundsdirektör på Fyrbodals kommunalförbund.
Kontakt
Vill du veta mer om satsningen på Yrkesambassadörer och ”Vad ska jag bli när jag blir stor”, yrkes- och studievägledning för yngre åldrar eller Hälsokällans Fullföljda Studier, kontakta Henrik Erlandsson eller Marcus Svensson, utvecklingsledare: henrik.erlandsson@fyrbodal.se, marcus.svensson@fyrbodal.se
Prata prao, kontakta Julia Sahlström, ledare för praktiksamordning: Julia.sahlstrom@fyrbodal.se
Vill du veta mer om nätverket för studie- och yrkesvägledare, kontakta Linnea Lindgren, samordnare kompetensplattformen: linnea.lindgren@fyrbodal.se
Mer info om Kraftsamlingen Kunskapsnod Fullföljda studier, kontakta strateg och processledare Elisabeth Hansson: elisabeth.hansson@fyrbodal.se